Bravidas vd har en poäng när han säger att man kan hitta “rätt mycket i siffror” med AI, men att det inte är värt något om man inte förstår avtalet. Det är sant. Siffrorna måste alltid ställas mot något. Läs mer på Di.se: https://www.di.se/nyheter/svaret-om-granskningen-trakigt-att-vi-nagelfars/

Just därför blir nästa steg logiskt.

I LOU-upphandlade ramavtal är spelplanen i praktiken redan fastställd. Det ska mycket till för att förändra villkor eller avtal i efterhand. Det innebär att värdet inte främst ligger i att läsa siffror. Värdet ligger i att, för varje enskilt avtal, kunna konfigurera en mjukvara som tolkar, kontrollerar och bevisar avtalsföljsamhet, både ekonomiskt och innehållsmässigt.

Då blir granskningen vass. Inte i Excel, utan i kopplingen mellan data, bilagor och avtalstext.

Det är här Veridex granskningen blir vass på riktigt. När den är byggd för att granska avtalet, inte bara siffrorna. För det krävs dock många års erfarenhet inom entreprenad.

Exempel
I ett LOU-upphandlat projekt kan en Veridex kontrollera tre saker:

• Finns obligatoriska bilagor och underlag?
• Följer påslag och timpriser kontraktet?
• Faktureras något som är undantaget eller kräver särskilt godkännande?

Då blir slutsatsen inte:

“Vi hittade mycket i siffror.”
Utan:

• Den här fakturan är inte korrekt enligt avtalet. Underlaget saknas.
• Underlaget finns, men timpriset avviker från det upphandlade.

Det är inte en sifferlek. Det är avtalsföljsamhet i praktiken.

När Bravida uttrycker att det är synd om anställda som hamnar under press är det svårt att invända. Det finns dock en enkel lösning: gör en extern revision av projekten som är under lupp och kreditera det som är fel innan kunden hinner hitta det. Det skyddar både medarbetare och kundrelation.

Frågan är bara vad som då händer med marginalen och vilka incitament det avslöjar i ledningen.

Angående undertonen om att “kunden har redan betalat, alltså godkänt”. Som skattebetalare bör man stanna upp här.

• Om din mobiloperatör av misstag skickar samma faktura två gånger och du råkar betala båda. Ska de inte återbetala den ena?
• Om du har avtalat 4 % arvode på material men i efterhand ser att du betalat 8 %, är ett rimligt svar verkligen: “Jag behåller pengarna, du betalade fakturan”?

Betalning kan vara ett administrativt kvitto. Men i en offentlig affär borde det aldrig få bli en moralisk frisedel.

En sak har Bravida dock rätt i.
Det är kanske inte helt rättvist att just de nagelfars. I praktiken är det ofta samma ekonomisystem, samma projektledarlogik, samma ersättningsmodeller och samma branschpraxis som återkommer, oavsett logotyp på fakturan.

Att den här typen av avvikelser skulle vara isolerade till ett enda bolag är helt enkelt inte sannolikt.

Det bästa vore att skapa en standard där avtalsföljsamhet och transparens gäller lika för alla.

Men vem tjänar på det?