I del 1 konstaterades att uppdelningen av Slussen i flera entreprenader var strategiskt motiverad.

Utfallet visar dock att strategin i praktiken urholkades, då samtliga större avtal övergick till löpande räkning där beställaren kom att bära huvuddelen av risken.

SN71, Slussanläggning med kajer, kontraktsvärde: 1,27 miljarder.
Fakturerat: 3,65 miljarder.
Avtalsmodell: Samverkan med riktpris och fast arvode. Gjordes om till löpande räkning och budget

SN81, Konstbyggnad land, kontraktsvärde: 0,737 miljarder.
Fakturerat: 3,02 miljarder.
Avtalsmodell: Samverkan med riktpris och fast arvode. Gjordes om till löpande räkning och budget

SN94, Bussterminal stomkomplettering, kontraktsvärde: 0,618 miljarder.
Fakturerat: 1,34 miljarder.
Avtalsmodell: Fastpris. Gjordes om till ”delvis löpande”. Invecklat, men med avseende på ökningen är det svårt att göra någon annan bedömning än att det blev löpande.

Samtliga entreprenader pågår fortfarande, slutkostnaden är okänd.

Resultaten

Entreprenören har fakturerat 5,38 miljarder mer än de angivna riktpriset/fasta priser som ingår i avtalen. Aktuell status innebär en kostnadsökning med minst 205% och det motsvaras inte av en proportionell ökning i leverans när det gäller värde för brukarna; inte större hållplats, ingen extra bro eller liknande. Slutprodukten är snarlik det som initierades från början

Strategin och risken

Förra inlägget diskuterade fördelarna med att dela upp projektet i flera delentreprenader. Dock blev utfallet att inget av avtalen genomfördes med fast pris där entreprenören stod för risken. I stället har de tre mest omfattande avtalen ersatts med löpande räkning, dvs entreprenören får betalt för allt sitt arbete samt ett arvode om, i detta fall, 7-8%.

Entreprenaderna är även upphandlade som utförandeentreprenader. Beställaren har alltså själv tagit på sig ansvaret, via upphandlade konsulter, att ta fram samtliga ritningar som krävs för att uppföra projektet. Exempelvis, har el-projektören missat rita in el-uttaget bakom ugnen i köket, för han såg inte ugnen på köksritningen. Då faller samtliga kostnader relaterade till att bygga om köket med fler eluttag på beställaren. Kort sagt kan man säga att entreprenören tog nästan ingen risk och skattebetalarna tog all risk. För detta ersattes entreprenören med ett arvode om 7–8% utöver sina nedlagda kostnader. Det bör tilläggas att 7–8% är väldigt lågt. Det är svårt för ett byggbolag att ha centrala kostnader: VD, ledning, huvudkontor, anbudsavdelning, HR/Lön-avdelning m.m. som understiger 6%. Det är även få byggbolag som antar projekt med en så pass låg vinst som 1–2%. Skanska redovisade t.ex. En vinst för 2024 om ca 4,5%.

Avtalen

Även om all risk för slussen projektet hamnat på beställaren så är avtalen otroligt välskrivna från beställarens perspektiv. De lämnar lite utrymme för tolkningar eller merkostnader. Det problematiska är på vilket sätt entreprenören kan få betalt. Avtalen anger de två modellerna nedan:

1. Verifierade kostnader enligt AB04 kap. 6 § 9: Tänk dig exemplet: du anlitar en byggfirma för att renovera köket hemma. När du får fakturan ska de då framgå: Kvitto från Ikea där köket köptes, kvitton från El-Giganten där vitvarorna köptes, tidrapport från snickaren som anger hur många timmar hen jobbat samt vad är hens månadslön utslaget per arbetade timme.

2. Överenskomna á-priser: Entreprenören har möjlighet att handla upp en underentreprenör på ett fast á-pris t.ex. En kvm målning. Entreprenören får in 3 offerter på målning, varav den billigaste anger 400 SEK/kvm målad vägg. Entreprenören presenterar detta för beställaren som lämnar sitt godkännande. För att inte lagen om offentlig upphandling ska slås ut är det i regel krav på att minst två målarfirmor ska tillfrågas vid detta förfarande.

Kostnadskontroll och genomförandet

Som byggledare är denna avtalsmodell den svåraste formen att hantera. Framför allt på grund av två anledningar.

1. Fel-projekteringar: Beställaren har handlat upp färdiga byggbara ritningar från olika konsulter. Är det något fel, skall den konsult som upprättat eller samordnat handlingar också ansvara för felet, dvs. ta hela eller en del av kostnaderna för att rätta till. Med tiotals olika ritningskategorier, hundratals ritningar inom varje kategori och flera olika projekt blir det lätt övermäktigt att hitta i vilken ände felet började och utkräva ansvar enligt avtal. Dvs, beställaren får betala när det är fel på ritningar. (Kom ihåg del 1 kostnadsökningar berodde på felaktiga ritningar eller förutsättningar)

2. Ekonomisk kontroll: Det finns två sätt för entreprenören att redovisa kostnader,

a. Verifierade kostnader: Slussen omsätter miljarder, det är flera leda av underentreprenörer vilket är fullt förståeligt. Det är ovanligt med att en entreprenör håller, pråmar, grävmaskiner, elektriker inom samma bolag. Men enligt denna modell ska entreprenören redovisa kvittot på hur mycket diesel deras underentreprenörs grävmaskin har tankats för. Det är svårt att greppa hur många kvitton och bilagda materialfakturor det blir men det borde röra sig om miljontals.

b. à-priser: Här blir det lättare, ifall entreprenören har köpt en målare på 400 sek/kvm. Jag mäter upp på ritningen att 1000 kvm skulle målas entreprenören fakturerar: 1000*400 = 400 000:-

Men här kan det också uppstå ett motsatt incitament för entreprenören. Vi säger att entreprenören har en genomsnittlig lön för sina tjänstemän om 50 000:- i månaden. Inkl. Samtliga lönekostnader innebär en timkostnad om ca 450:-/timme.

Om entreprenören lyckas förhandla fram att dom ska få betalt 700 Sek/h i á-pris för sin tjänsteman innebär det att dom gör en vinstmarginal på 55% per arbetad timme. Helt plötsligt har entreprenören ett incitament att lägga ner så mycket tjänstemannatid som möjligt och förlänga projektet med fler timmar = större vinst. 55% i marginal per timme är mycket bättre än 7% på verifierade nedlagda kostnader.

Så hur gick då genomförandet och kostnadsuppföljningen ovan? Mer om det i kommande delar.

Alla nedlagda summor är kommunicerade av Stockholm stad samt underlagen nedan

1. SN71 Entreprenadkontrakt (Handling 1), daterat 2015-08-28

2. SN71 Fast arvode med ingående kostnader samt exempel för reglering (Handling 1.2), daterad 2014-03-28

3. SN71 Administrativa föreskrifter (Handling 9), daterad 2014-03-28 reviderad 2014-10-02

4. SN81 Entreprenadkontrakt (Handling 1), daterat 2015-08-28 (likalydande ersättningsregler med SN71)

5. Tilläggskontrakt Slussen Skanska SN 71 SN 81, daterat 2021-04-28

6. SN94 Tilläggsavtal, daterat 2023-11-28

7. SN94 Entreprenadkontrakt med AF

8. SN92 Entreprenadkontrakt med AF, daterat 2021-06-30

Detta är del 2 av 6 i Veridex granskning av Slussen projektet. Alla siffror är hämtade ur offentliga handlingar.

Har du tankar/åsikter du vill dela med dig av? Välkommen att maila info@veridex.se